God morgon!

Igår kväll så låg jag och tänkte på sista tiden med farfar, va vi hade pratat om på sjukhuset här i köping

innan han åkte till v-ås för operation, dagen innan operationen då vi åkte för att träffa honom, operationsdagen

va hemsk då man gick och väntade på att få höra nått hur de hade gått, tog många timmar innan man kunde pusta ut!

Hälsade på han dagen efter, han va trött, hade ont och sa inte så mkt! Sen gick det bara utför :( Han gav upp,

han ville inte vara kvar utan komma till ett ställe där han skulle slippa smärta och lidande! Åkte dit på söndag, hade med mig Elias för att pigga upp han lite men han sov bara och vi ville inte väcka honom, sen där på måndagen dagen efter när jag va på väg ner till datakursen så ringde pappa och berättade att farfar inte hade lång tid kvar, fick tag på mamma som ställde upp och hämtade Elias på dagis och va barnvakt, vi satt där på sjukhuset i flera timmar, se hur sämre han vart, vi satt där och skämta,skratta och grät i ett, pratade gamla minnen!

Vi hann lagom komma hem så hade farfar somnat in om vi hade stannat en timme till hade han släppt taget då och somnat in med sina nära och kära eller ville han inte dö med oss i närheten? Dog han själv eller hade han någon som va därinne? öppnade dom fönstret och släppte ut hans själ som man ska göra när någon dör? Så många frågor men så lite svar :( Kommer alltid att tänka tillbaka på den tiden, kommer alltid att undra!

Saknar min farfar så otroligt mkt, saknar hans skämt och skratt, men som min farmor sa när hon fick veta att farfar hade gått bort '' vi ska alla den vägen vandra '' och det är ju sant!

Älskade Farfar, jag saknar dig så otroligt mkt och jag älskar dig massor, i mitt hjärta lever du vidare även om du är där uppe och tar en öl med min morfar <3

Ps. Idag grattar vi min styvpappa som fyller år :) Grattis Tom på din dag! vi älskar dig jätte mkt <3