Mitt i all lycka dök de upp i minnet på mig att på lördag är de fyra år sen min farfar tog sina sista andetag i livet. Än idag hade jag önskat att han hade kämpat och haft viljan att andas vidare, min älskade farfar dog av cancer i magen som inte gick att operera bort och en vecka innan hade han sagt till mig att om den inte gick att ta bort då ville han somna in, han fick sin önskan. Än idag så gråter jag av saknaden av han, senast igår så satt jag och tittade på ett fotografi på honom och tårar rann, ibland känns de som de aldrig ska sluta rinna, en del av min kropp vill inte acceptera att hans sista önskan va att somna in, ville ha han kvar, få krama om han mer och prata gamla minnen med han, skapa mer minnen men istället får vi minnas den farfar/pappa/svärfar för den han va och alla roliga tider vi hade. Jag minns än idag samtalet av pappa som ringde och berättade att farfar inte hade lång tid kvar i livet, minns hur han låg där på sängen när vi kom in, vi såg på han och han såg på oss, vi såg han bli sämre och sämre, vi tog gick in en och en och tog ett sista farväl innan vi åkte hem, kom hem och fick kramas med min son och höll tillbaka tårarna, fick ett samtal av pappa som berättade att farfar hade somnat in, min älskade farfar hade valt att ta sitt sista andetag när vi inte såg! Jag minns när de va min tur att gå in till honom och ta farväl, minns att jag smekte hans varma kind och pussade hans panna och kramade om han och så tog jag hans hand och viskade i hans öra " älskade farfar, du kan nu somna in, jag lovar dig att jag ska ta hand om pappa, vi ska hjälpas åt att ta hand om varandra, men framför allt så ska jag ta hand om pappa, så farfar somna in nu, jag älskar dig och saknaden efter dig kommer att evigt vara stor, jag säger inte farväl utan bara ett hej då." sen tittade jag en sista gång på han och sen släppte jag hans hand och gick därifrån! Jag minns allt som igår, jag minns hur liten han såg ut när han låg där på sängen och bara väntade på att änglarna skulle komma och hämta honom. På lördag åker vi ut till graven och tänder ett ljus på årsdagen, fyra år av saknad har snart gått men känns som igår ? älskade farfar jag hoppas du har de bra däruppe. Du är saknad här nere!

idag firar jag och maken pappersbröllop dvs att vi har varit gifta i två år :) varje år har ett namn och detta år är de pappers ;)
Eftersom vi har barn så hittar vi inte på något speciellt utan vi äter lite extra gott och myser lite! Som vilken dag som helst förutom lite extra god mat ;) man behöver inte alltid göra nå speciellt utan så länge jag får ha min man vid min sida så är jag nöjd :)
Här hemma så kliver vi upp tidigt på morgon nu för tiden, sonen har kommit på att kliva upp runt 6 tiden på morgon :/ varför vet jag inte!
Just nu har dom största byggt en koja och ligger i och den minsta hon sover en liten stund och jag ska snart sätta mig och plugga lite :)
Efter lunchen ska jag och mina små fika lite, dom önskade glass och jag ska ta en bit rabarberpaj som mannen gjorde igår :) för övrigt så blir de bara mys och bus med barnen idag :) får se om vi kanske tar oss ut en sväng.

Jaha ne plugga lite innan den minsta vaknar upp ?
Höres/ Fru S